En vecka

En vecka har gått sedan vi flyttade in i huset. Alla kartonger är upplockade, tavlorna är på plats, liksom lamporna. O visst märks det att man gått från en lägenhet till en stor villa, vi har inte riktigt möbler så det täcker upp, men det kommer tids nog. Måste bo in oss så vi vet vad vi ska ha.
Allt har gått riktigt bra. Max trivs bra i skolan o har fått en kompis som heter Zebastian. Zebastian hade verkligen längtat efter Max, för han var ensam kille i klassen bland 11 tjejer!! Nu är de iaf 2 killar mot de 11 tjejerna. Skolgården är ball o läxorna roliga. Än så länge, jag är glad så länge han tycker så. I fredags hade Max klass knytis. Det kom så lägligt för oss, vi var med o fick samtidigt lära känna de andra föräldrarna o barnen lite mer. Alla visste redan vilka vi var, vart vi bott tidigare o vart vi bott innan vi flyttade till stockholm o i vilket hus vi bor i nu. Shit det händer alldeles för lite på den här ön. Var i parken i dag, träffade en granne, till o med hon visste vem vi är "ni har flyttat ner från stockholm, bodde på hemse innan" öh.. ja, jo... Vem f*n är du? Men det är ju så här jag vill ha det. Det är mysigt. Första dagen hade 3 grannar hälsat på oss. I stockholm tog det 3 år innan en granne hälsade.

Meya har börjat på dagis, går bra där med. Wow, vilken gård säger jag bara, den är kanon! Fröknarna o barnen verkar bra de med. Meya är glad o vill till dagis, så det är ju positivt.

Max har fått en lurvig, rödhårig katt som heter Zorro. Super gosig!

Annars är det lugnt, jag är utan bil, inte så kul, för då är man verkligen fast här. Men det är ok än så länge. Börjar jobbet nästa vecka, lite nervös, men det ska väl gå bra det med, bara de inte säger att jag ska upp till Hemse o jobba för då blir det cykel 3mil om jag inte fått tag på bil innan. JOBBIGT! Har jag tur kanske det går nån buss som passar.

Just det, kände mej riktigt som en hemmafru i dag. Jag trampa i mina pissetassar o gick ut på gården o plockade äpplen o kokade egen äppelmos. DET ÄR LYX!!

Måste sluta, Max är ledsen, han saknar Jeppe.... det är jobbigt...

På återseende